Grupparbete; Sex och samlevnad

Istället för att följa den ursprungliga planeringen att ha genomgångar, diskutera och se film och sedan ha ett skriftligt prov, så ska vi nu istället göra ett grupparbete.

Den 2 Juni på torsdagmorgon ska det ligga ett färdigt projekt på respektive flexugs redovisningsPadlet.

På Torsdag går vi sedan igenom det material som skapats och får lära oss av varandras arbeten. Medan detta arbete fortgår ska man också läsa de kapitel som heter ”Sex och relationer” s.374 – 387 och vara beredd på att göra en Kahoot med frågor om detta. H8:2 & H8:3 gör en på Torsdag den 2/6 och H8:1 gör sin Kahoot Fredag den 3/6.

Här ligger era planerings-Padlets:

H8:1 H8:2 H8:3

Andningssystemet

Det finns två olika sätt att andas.

Bukandning – mellangärdet sänks.

Bröstandning – bröstkorgen utvidgas mha revbenens muskler.

Varför andas vi? Svar: För att kunna frigöra energi i den mat vi äter måste vi ha syre till hjälp (förbränning)

Vi andas ung. 12 ggr /min, ½ liter à 12l/min.

Andningen sker automatiskt från andningscentrum i hjärnan.

Vi andas med mellangärdets muskler, stor muskel – diafragman. När diafragman dras ner och revbenen höjs ökar volymen av bröstkorgen och luften sugs in.

Andningsorgan: Näshåla, struphuvud, luftstrupe, lungor; (bronker, luftrör, lungblåsor.)

Näshålan är täckt av en slemhinna; Små hår som renar, blodkärl som värmer och slemkörtlar som fuktar upp luften. (Snuva: slemhinnan svullnar upp och producerar slem)

Luftstrupen är täckt av flimmerhår, den piskar upp slem och partiklar så att det inte kommer ner i lungorna. Luftstrupen består av halvmåneformade broskringar.

De grövre luftrören består också av broskringar. (tunnare = bronkiol)

Lungblåsor ( alveoler) Där sker gasutbytet blåsa 0,1 mm i diameter. Runt varje blåsa är det ett nät av kapillärer.

Lungsäck Varje lunga är omgiven av en dubbelväggig lungsäck, den hjälper till att hålla lungorna utspända.

Total area av lungan är 75 m2

Lektionsanteckningar Blodomlopp

Varför har vi ett blodomlopp?
Svar: Transportsystem av ; syre, avfall, näring, signaler, immunförsvar, läka sår och värmereglering.
Kroppen har ett transportsystem, det är uppbyggt av en pump (hjärtat) och ett
ledningsnät (blodkärl). (blodsystemet har utvecklas för att alla celler i kroppen
ska ha kontakt med blodet.)
Hjärtats delar
Här finns det ett enkelt spel där du får träna på hjärtats delar
Lilla kretsloppet
Blodet som går till lungorna och tillbaka till hjärtat. I
lungorna tar blodet upp syre och lämnar ifrån sig koldioxid som vi andas ut.
(Hjärtat – lungartär – lungkapillär – lungven – hjärtat)
Stora kretsloppet
Blodet som går ut till kroppens celler och tillbaka till hjärtat.
Tänk på att detta sker samtidigt som lilla kretsloppet
(Hjärtat – aorta – artär – kapillär . ven – hålven – hjärtat)
Hjärtat fungerar som två pumpar samtidigt.
DUNK- Dunk, DUNK- Dunk
Kranskärl heter de kärl som omger, och syresätter hjärtat
Gå igenom en bloddroppes väg genom kroppen: Hålven, h.förmak, segelklaff,
h.kammare, fickklaffar, lungartär, lungkapillärer, lungven, v.förmak,
segelklaffar, v.kammare, fickklaffar, aorta, artär, kroppens kapillärer, ven, hålven.
Blodkärl
Det finns tre olika blodkärl: artärer, kapillärer och vener.
Artärer från hjärtat, kapillärer i kroppens alla vävnader och Vener till hjärtat
(tänk Adjö Artär, Välkommen Ven)
Artär:
tryckvåg från hjärtat = puls, (6–10 m/s), Artärernas väggar är
elastiska och har kraftiga muskler.
Kapillär:
kallas för hårkärl, diameter = 1/100mm, väggarna består bara av ett
enda lager celler, där sker utbytet. Totalt innehåller kroppen 100 00
0km (en kvadratcentimeter innehåller ca en meter)
Ven:
Venerna har tunnare väggar än artärerna och är inte lika elastiska.
Venerna har klaffar så att inte blodet kan rinna tillbaka, för att detta ska
fungera måste de använda kroppens andra muskler runtomkring.
De kärl som omger och syresätter hjärtat kallas för kranskärl.
Innehåll i blodet
Blod = celler + vätska (eg blodkroppar och blodplasma.) En person har ung
4-5 liter blod.
Blodplasma
innehåller till stor del av vatten. Ämnen är lösta i vattnet.
Röda blodkroppar:
¼ av alla celler i kroppen är röda blodkroppar. Ger blodet den röda färgen (hemoblobin, innehåller järn) Röda blodkropparna sköter syretransporten med hjälp av hemaglobin. Saknar cellkärna, om alla dina röda blodkroppar läggs på rad är fyra varav runt jorden.
Blodplättar:
Stoppar blödningar i kroppen, koagulerar blodet. (fibrinogen)
Vita blodkroppar:
Har cellkärnor, de hjälper till vid kroppens försvar mot främmande ämnen.
En liten rap om blodet

Worldometers

Vill tipsa om denna sida www.worldometers.info/se/, där statistik från hela världen finns samlad.

Olika värden kan verkligen diskuteras.. T ex antal som svälter kopplat till att kostnaden för fetmaproblematik eller kanske hur många googlingar som görs i dag.

Statistiken uppdateras medan vi tittar. Lite läskigt och fascinerande på en och samma gång.

Tack för påminnelsen om denna sida Gabbi!

//Camilla