Battery Challenge

I två veckor ska vi nu arbeta med ”The Battery Challenge”

Denna vecka (v.35) ägnas lektionerna åt att söka information, fundera på vad den innebär och lösa en del uppdrag.

v.36 skapas filmerna de långa labbpassen och teoripasset ägnas till fortsatt arbete med uppdrag.

Några viktiga saker att tänka på:

  1. De eventuella personer som är med i filmen godkänner medverkan.

  2. Deltagarna ansvarar för att inte använda eller på något annat sätt göra intrång i upphovsskyddat material.

  3. Filmen ska vara 30 sekunder lång, så tänk på budskapet och mottagare.
Teorilektionerna: Faktainsamling & Resonera

Förkunskapstest i Kahoot. del 1 & del 2

Vi börjar med att tillsammans titta på filmerna:

Bra fakta finns hos Batteriåtervinningen

Varje bordgrupp läser igenom fakta från denna sida och sammanfattar med de fem viktigaste meningarna.

Grupp 1

  • Ge exempel på uppfinningar som innehåller batterier och hur dessa uppfinningar har förändrat våra levnadsvillkor.
  • Var finns det batterier hemma hos er?

Grupp 2

  • Hur fungerar ett batteri?
  • Vad heter de negativt laddade partiklarna i ett batteri?
  • Spelar det egentligen någon roll att just du försöker verka för hållbar utveckling även om många andra inte gör det?

Grupp 3

  • Vilka ämnen finns i ett batteri?
  • Vilka ämnen i ett batteri är miljöfarliga?
  • Vad händer med djurlivet om vi slänger batterier i naturen? Resonera utifrån följande begrepp: näringskedjan, tungmetaller, giftiga ämnen, mat, kol, etcetera.

Grupp 4

  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med laddningsbara batterier jämfört med engångsbatterier?
  • Hur skulle en övergång till laddningsbara batterier påverka mängden batterier som återvinns?

Grupp 5

  • Hur påverkas naturen av att batterier slängs i naturen? Vilka konsekvenser kan det få?

Grupp 6

  • Borde engångsbatterier förbjudas? Förklara.
  • Hur kan vi uppmuntra människor att använda laddningsbara batterier framför engångsbatterier?

Grupp 7

  • Hur ser framtidens återvinning ut? Kommer den att se annorlunda ut mot dagens återvinning?

Alla grupperna redovisar sina frågor för de andra i klassen.

Slutquiz i Kahoot: del 1 & del 2

Centralt innehåll:

Biologi

Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Fysik

Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.

Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.

Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.

Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

Kemi

Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Och som bonus:

Svenska

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Bild

Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.

Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.

Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav
Genom undervisningen ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att:

NIvåer

E

C

A

Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Du kan diskutera energi, teknik, miljö och samhälle. Du skiljer på fakta och åsikter och motiverar dina åsikter på ett enkelt sätt. Du beskriver några följder som dina åsikter kan leda till. Du kan diskutera energi, teknik, miljö och samhälle. Du skiljer på fakta och åsikter och motiverar dina åsikter på ett utvecklat sätt. Du beskriver några följder som dina åsikter kan leda till. Du kan diskutera energi, teknik, miljö och samhälle. Du skiljer på fakta och åsikter och motiverar dina åsikter på ett välutvecklat sätt. Du beskriver några följder som dina åsikter kan leda till.
Du kan ställa frågor, säga vad du tycker och lyssna på vad andra tycker om energi, teknik, miljö och samhälle så att diskussionerna går framåt på ett ganska bra sätt. Du kan ställa frågor, säga vad du tycker och lyssna på vad andra tycker om energi, teknik, miljö och samhälle så att diskussionerna går framåt på ett bra sätt. Du kan ställa frågor, säga vad du tycker och lyssna på vad andra tycker om energi, teknik, miljö och samhälle så att diskussionerna går framåt på ett mycket bra sätt.
Du kan söka naturvetenskaplig information från olika källor. Du diskuterar på ett enkelt sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. Du kan söka naturvetenskaplig information från olika källor. Du diskuterar på ett utvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. Du kan söka naturvetenskaplig information från olika källor. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga.
Du kan använda naturvetenskaplig information på ett ganska bra sätt i diskussioner, enkla texter och i andra sätt att redovisa. Du anpassar den på ett ganska bra sätt till budskap och mottagare. Du kan använda naturvetenskaplig information på ett bra sätt i diskussioner, utvecklade texter och i andra sätt att redovisa. Du anpassar den på ett bra sätt till budskap och mottagare. Du kan använda naturvetenskaplig information på ett mycket bra sätt i diskussioner, välutvecklade texter och i andra sätt att redovisa. Du anpassar den på ett mycket bra sätt till budskap och mottagare.
                                                                                                                        Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.                                                                 Du har baskunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och om hur andra saker hänger ihop i fysiken. Du ger exempel och beskriver hur saker hänger ihop i fysiken. Du använder fysikens begrepp, modeller och teorier på ett ganska bra sätt. Du har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och om hur andra saker hänger ihop i fysiken. Du ger exempel och förklarar  hur saker hänger ihop i fysiken på ett utvecklat sätt. Du använder fysikens begrepp, modeller och teorier på ett bra  sätt. Du har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och om hur andra saker hänger ihop i fysiken. Du ger exempel och förklarar hur saker hänger ihop i fysiken på ett välutvecklat sätt. Du använder fysikens begrepp, modeller och teorier på ett mycket bra sätt.      
Du kan diskutera på ett enkelt sätt hur krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet hänger ihop med saker som händer i vardagen och i samhället. Du ger exempel på hur det hänger ihop på ett enkelt sätt med andra saker i fysiken. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt hur krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet hänger ihop med saker som händer i vardagen och i samhället. Du ger exempel på hur det hänger ihop på ett utvecklat sätt med andra saker i fysiken. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt hur krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet hänger ihop med saker som händer i vardagen och i samhället. Du ger exempel på hur det hänger ihop på ett välutvecklat sätt med andra saker i fysiken.
Du kan diskutera på ett enkelt sätt hur människa och teknik påverkar miljön. Du ger exempel på vad man kan göra för att få en hållbar utveckling. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt hur människa och teknik påverkar miljön. Du ger exempel på vad man kan göra för att få en hållbar utveckling och vilka fördelar och nackdelar det finns med dina exempel. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt hur människa och teknik påverkar miljön. Du ger exempel från olika perspektiv på vad man kan göra för att få en hållbar utveckling och vilka fördelar och nackdelar det finns med dina exempel.
Du kan ge exempel och beskriva några naturvetenskapliga upptäckter och på vilka sätt de är viktiga för hur människor lever. Du kan ge exempel och förklara  hur några naturvetenskapliga upptäckter hänger ihop och på vilka sätt de är viktiga för hur människor lever. Du kan förklara och komma fram till allmänna slutsatser om några naturvetenskapliga upptäckter och på vilka sätt de är viktiga för hur människor lever.

(Allt material är taget från The Battery Challenges hemsida)

Grupparbete; Sex och samlevnad

Istället för att följa den ursprungliga planeringen att ha genomgångar, diskutera och se film och sedan ha ett skriftligt prov, så ska vi nu istället göra ett grupparbete.

Den 2 Juni på torsdagmorgon ska det ligga ett färdigt projekt på respektive flexugs redovisningsPadlet.

På Torsdag går vi sedan igenom det material som skapats och får lära oss av varandras arbeten. Medan detta arbete fortgår ska man också läsa de kapitel som heter ”Sex och relationer” s.374 – 387 och vara beredd på att göra en Kahoot med frågor om detta. H8:2 & H8:3 gör en på Torsdag den 2/6 och H8:1 gör sin Kahoot Fredag den 3/6.

Här ligger era planerings-Padlets:

H8:1 H8:2 H8:3

Andningssystemet

Det finns två olika sätt att andas.

Bukandning – mellangärdet sänks.

Bröstandning – bröstkorgen utvidgas mha revbenens muskler.

Varför andas vi? Svar: För att kunna frigöra energi i den mat vi äter måste vi ha syre till hjälp (förbränning)

Vi andas ung. 12 ggr /min, ½ liter à 12l/min.

Andningen sker automatiskt från andningscentrum i hjärnan.

Vi andas med mellangärdets muskler, stor muskel – diafragman. När diafragman dras ner och revbenen höjs ökar volymen av bröstkorgen och luften sugs in.

Andningsorgan: Näshåla, struphuvud, luftstrupe, lungor; (bronker, luftrör, lungblåsor.)

Näshålan är täckt av en slemhinna; Små hår som renar, blodkärl som värmer och slemkörtlar som fuktar upp luften. (Snuva: slemhinnan svullnar upp och producerar slem)

Luftstrupen är täckt av flimmerhår, den piskar upp slem och partiklar så att det inte kommer ner i lungorna. Luftstrupen består av halvmåneformade broskringar.

De grövre luftrören består också av broskringar. (tunnare = bronkiol)

Lungblåsor ( alveoler) Där sker gasutbytet blåsa 0,1 mm i diameter. Runt varje blåsa är det ett nät av kapillärer.

Lungsäck Varje lunga är omgiven av en dubbelväggig lungsäck, den hjälper till att hålla lungorna utspända.

Total area av lungan är 75 m2