Fördjupningsprojekt

Vi kommer att fördjupa oss inom astronomi med hjälp av olika texttyper.

Vi kommer att skriva en text inom astronomi som bedöms både i svenska och fysik, en pedagogisk planering finns här.

Olika exempel på vad man kan skriva om är:

  • Fakta och resonemang kring vårt solsystem tex; namn, antal, ordning och väsentliga skillnader mellan de olika planeterna.
  • Tidsbegrepp i relation till vår jord, måne och sol.
  • Förklara skillnaden mellan planet och stjärna.
  • Resonemang kring solens betydelse.
  • Några historiska idéer om hur jorden uppkommit.
  • Förklara big bang.
  • Diskussion om big bangs trovärdighet.
  • Behövs månen och hur har den uppkommit?
  • Om det finns ”liv” på något annat ställe och vilka livsförutsättningar som behövs för ”liv”
  • Lyft fram någon intressant artikel, samt egna tankar och reflektioner kring artikeln.
  • Tankar och funderingar kring: Har någon varit på månen?
  • Hur lever en astronaut?
  • Hur kommer framtiden att se ut?
  • Olika stjärnors liv och död.
  • Egna ideér, prata med din lärare först.

 

Anteckningar atomfysik

Atomfysik

  • Vad är skillnaden mellan atomfysik och ”atomkemi”?

Kemi – elektroner

Fysik – atomkärnor

Atomos = odelbar

Atomfysik: studie av hur atomer är uppbyggda

Atomen består av elementarpartiklar (p, n, e)

  • Hur skriver man i fysiken? (Kemi =   Kemisk beteckning)

Fysik =  Kemisk beteckning

Ex. Väte – 2 eller H-2 (Vilket innebär Väte med masstal 2)

  • Radioaktivitet;

Olika slags strålning.

α Alfa, β Beta och γ gamma

Alfa: 2n & 2p (Heliumkärna) 

Efter strålning minskar atomnr med 2 och masstal med 4

Kort räckvidd (Radon) Kan inte gå igenom hud, måste andas in

Beta: Strålningen består av elektroner som sänds ut med hög hastighet.

1n → 1p + 1e  Efter strålning ökar  atomnr med 1 och masstal oförändrat

Kan inte gå igenom tjock metall

Gamma: Ljusstrålning, fotoner. Går igenom allt!

En atom som utsätta för energi (ex. värme), då knuffas en elektron längre ut i skalen. När den sedan faller in, utsänds ljuspartiklar. (Ju större fall, desto blåare ljus)

Radioaktivtet mäts i söderfall; 1 Becquerel (1Bq) = en atomkärna /sek

Kärnreaktioner

Lisa Meitner och Otto Hahn forskade tillsammans kring klyvning

Kärna av Uran-235 träffas av neutron, klyvs till 2st medeltunga kärnor och ett par lösa neutroner. (Fission) Klyvning

Otto Hahn fick ensam nobelpriset 1944

Sammanlagda #p och #n är samma före och efter klyvning, men det väger mindre. Det frigörs en stor mängd kärnenergi (massa → energi)

Albert Einstein konstaterade att massa och energi är samma sak.

Kedjereaktion: De lösa n träffar fler urankärnor.

Kärnvapen: Det sker väldigt snabbt och okontrollerat.

Kärnkraft: Det sker under kontrollerade former. Man fångar in fria n så att det inte blir en lika snabb reaktion.

Fusion

H + H → He Då bildas energi och värme, för att den här reaktionen ska kunna ske måste det vara 100 milj C

Fusion är bättre, men än så länge en dröm

+ tillgång på bränsle, inga farliga restprodukter

– för hög temperatur

(Solens massa minskar med 4 milj ton/sek pga fusion)

E=m *  c2

E = energi (J)

m = massa (kg)

c = 300 000 km/s

Nobelpriset i Fysik

Fysikpriset 2016 tilldelas med ena hälften David J. Thouless, med andra hälften F. Duncan M. Haldane och J. Michael Kosterlitz för deras arbete med hur exotisk materia kan bete sig och förändras.

FAKTA, PRISTAGARNA:

Nobelkommittén skriver att pristagarna öppnat portar till en tidigare okänd värld och att deras upptäckter förbluffat experterna.

– Upptäckterna handlar om hur materia kan gå från en fas till en annan. En förenklad jämförelse är hur vatten kan röra sig mellan frusen, flytande och gasform, förklarar Anna L’Huillier, ordförande för Nobelkommittén Fysik. Topologiska fasövergångar kräver dock mer extrema förhållanden, till exempel kraftiga magnetfält och extrema temperaturer.

Dessa fasövergångar och materiefaser påverkar hur material fungerar och beter sig. Bland annat har så kallade supraledande och supraflytande material särskilda egenskaper på grund av dessa faser – något som pristagarnas arbete skapat förståelse för.

Många hoppas nu att forskningen kan användas i framtiden, både inom materialvetenskap och elektronik. Tack vare den kan vi nu beskriva hur fasövergångarna fungerar och eventuellt göra det möjligt att hitta på nya material.