Fördjupningsprojekt

Vi kommer att fördjupa oss inom astronomi med hjälp av olika texttyper.

Vi kommer att skriva en text inom astronomi som bedöms både i svenska och fysik, en pedagogisk planering finns här.

Olika exempel på vad man kan skriva om är:

  • Fakta och resonemang kring vårt solsystem tex; namn, antal, ordning och väsentliga skillnader mellan de olika planeterna.
  • Tidsbegrepp i relation till vår jord, måne och sol.
  • Förklara skillnaden mellan planet och stjärna.
  • Resonemang kring solens betydelse.
  • Några historiska idéer om hur jorden uppkommit.
  • Förklara big bang.
  • Diskussion om big bangs trovärdighet.
  • Behövs månen och hur har den uppkommit?
  • Om det finns ”liv” på något annat ställe och vilka livsförutsättningar som behövs för ”liv”
  • Lyft fram någon intressant artikel, samt egna tankar och reflektioner kring artikeln.
  • Tankar och funderingar kring: Har någon varit på månen?
  • Hur lever en astronaut?
  • Hur kommer framtiden att se ut?
  • Olika stjärnors liv och död.
  • Egna ideér, prata med din lärare först.

 

Anteckningar atomfysik

Atomfysik

  • Vad är skillnaden mellan atomfysik och ”atomkemi”?

Kemi – elektroner

Fysik – atomkärnor

Atomos = odelbar

Atomfysik: studie av hur atomer är uppbyggda

Atomen består av elementarpartiklar (p, n, e)

  • Hur skriver man i fysiken? (Kemi =   Kemisk beteckning)

Fysik =  Kemisk beteckning

Ex. Väte – 2 eller H-2 (Vilket innebär Väte med masstal 2)

  • Radioaktivitet;

Olika slags strålning.

α Alfa, β Beta och γ gamma

Alfa: 2n & 2p (Heliumkärna) 

Efter strålning minskar atomnr med 2 och masstal med 4

Kort räckvidd (Radon) Kan inte gå igenom hud, måste andas in

Beta: Strålningen består av elektroner som sänds ut med hög hastighet.

1n → 1p + 1e  Efter strålning ökar  atomnr med 1 och masstal oförändrat

Kan inte gå igenom tjock metall

Gamma: Ljusstrålning, fotoner. Går igenom allt!

En atom som utsätta för energi (ex. värme), då knuffas en elektron längre ut i skalen. När den sedan faller in, utsänds ljuspartiklar. (Ju större fall, desto blåare ljus)

Radioaktivtet mäts i söderfall; 1 Becquerel (1Bq) = en atomkärna /sek

Kärnreaktioner

Lisa Meitner och Otto Hahn forskade tillsammans kring klyvning

Kärna av Uran-235 träffas av neutron, klyvs till 2st medeltunga kärnor och ett par lösa neutroner. (Fission) Klyvning

Otto Hahn fick ensam nobelpriset 1944

Sammanlagda #p och #n är samma före och efter klyvning, men det väger mindre. Det frigörs en stor mängd kärnenergi (massa → energi)

Albert Einstein konstaterade att massa och energi är samma sak.

Kedjereaktion: De lösa n träffar fler urankärnor.

Kärnvapen: Det sker väldigt snabbt och okontrollerat.

Kärnkraft: Det sker under kontrollerade former. Man fångar in fria n så att det inte blir en lika snabb reaktion.

Fusion

H + H → He Då bildas energi och värme, för att den här reaktionen ska kunna ske måste det vara 100 milj C

Fusion är bättre, men än så länge en dröm

+ tillgång på bränsle, inga farliga restprodukter

– för hög temperatur

(Solens massa minskar med 4 milj ton/sek pga fusion)

E=m *  c2

E = energi (J)

m = massa (kg)

c = 300 000 km/s

Nobelpriset i Fysik

Fysikpriset 2016 tilldelas med ena hälften David J. Thouless, med andra hälften F. Duncan M. Haldane och J. Michael Kosterlitz för deras arbete med hur exotisk materia kan bete sig och förändras.

FAKTA, PRISTAGARNA:

Nobelkommittén skriver att pristagarna öppnat portar till en tidigare okänd värld och att deras upptäckter förbluffat experterna.

– Upptäckterna handlar om hur materia kan gå från en fas till en annan. En förenklad jämförelse är hur vatten kan röra sig mellan frusen, flytande och gasform, förklarar Anna L’Huillier, ordförande för Nobelkommittén Fysik. Topologiska fasövergångar kräver dock mer extrema förhållanden, till exempel kraftiga magnetfält och extrema temperaturer.

Dessa fasövergångar och materiefaser påverkar hur material fungerar och beter sig. Bland annat har så kallade supraledande och supraflytande material särskilda egenskaper på grund av dessa faser – något som pristagarnas arbete skapat förståelse för.

Många hoppas nu att forskningen kan användas i framtiden, både inom materialvetenskap och elektronik. Tack vare den kan vi nu beskriva hur fasövergångarna fungerar och eventuellt göra det möjligt att hitta på nya material.

Battery Challenge

I två veckor ska vi nu arbeta med ”The Battery Challenge”

Denna vecka (v.35) ägnas lektionerna åt att söka information, fundera på vad den innebär och lösa en del uppdrag.

v.36 skapas filmerna de långa labbpassen och teoripasset ägnas till fortsatt arbete med uppdrag.

Några viktiga saker att tänka på:

  1. De eventuella personer som är med i filmen godkänner medverkan.

  2. Deltagarna ansvarar för att inte använda eller på något annat sätt göra intrång i upphovsskyddat material.

  3. Filmen ska vara 30 sekunder lång, så tänk på budskapet och mottagare.
Teorilektionerna: Faktainsamling & Resonera

Förkunskapstest i Kahoot. del 1 & del 2

Vi börjar med att tillsammans titta på filmerna:

Bra fakta finns hos Batteriåtervinningen

Varje bordgrupp läser igenom fakta från denna sida och sammanfattar med de fem viktigaste meningarna.

Grupp 1

  • Ge exempel på uppfinningar som innehåller batterier och hur dessa uppfinningar har förändrat våra levnadsvillkor.
  • Var finns det batterier hemma hos er?

Grupp 2

  • Hur fungerar ett batteri?
  • Vad heter de negativt laddade partiklarna i ett batteri?
  • Spelar det egentligen någon roll att just du försöker verka för hållbar utveckling även om många andra inte gör det?

Grupp 3

  • Vilka ämnen finns i ett batteri?
  • Vilka ämnen i ett batteri är miljöfarliga?
  • Vad händer med djurlivet om vi slänger batterier i naturen? Resonera utifrån följande begrepp: näringskedjan, tungmetaller, giftiga ämnen, mat, kol, etcetera.

Grupp 4

  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med laddningsbara batterier jämfört med engångsbatterier?
  • Hur skulle en övergång till laddningsbara batterier påverka mängden batterier som återvinns?

Grupp 5

  • Hur påverkas naturen av att batterier slängs i naturen? Vilka konsekvenser kan det få?

Grupp 6

  • Borde engångsbatterier förbjudas? Förklara.
  • Hur kan vi uppmuntra människor att använda laddningsbara batterier framför engångsbatterier?

Grupp 7

  • Hur ser framtidens återvinning ut? Kommer den att se annorlunda ut mot dagens återvinning?

Alla grupperna redovisar sina frågor för de andra i klassen.

Slutquiz i Kahoot: del 1 & del 2

Centralt innehåll:

Biologi

Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Fysik

Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.

Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.

Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.

Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

Kemi

Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Och som bonus:

Svenska

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Bild

Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.

Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.

Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav
Genom undervisningen ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att:

NIvåer

E

C

A

Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Du kan diskutera energi, teknik, miljö och samhälle. Du skiljer på fakta och åsikter och motiverar dina åsikter på ett enkelt sätt. Du beskriver några följder som dina åsikter kan leda till. Du kan diskutera energi, teknik, miljö och samhälle. Du skiljer på fakta och åsikter och motiverar dina åsikter på ett utvecklat sätt. Du beskriver några följder som dina åsikter kan leda till. Du kan diskutera energi, teknik, miljö och samhälle. Du skiljer på fakta och åsikter och motiverar dina åsikter på ett välutvecklat sätt. Du beskriver några följder som dina åsikter kan leda till.
Du kan ställa frågor, säga vad du tycker och lyssna på vad andra tycker om energi, teknik, miljö och samhälle så att diskussionerna går framåt på ett ganska bra sätt. Du kan ställa frågor, säga vad du tycker och lyssna på vad andra tycker om energi, teknik, miljö och samhälle så att diskussionerna går framåt på ett bra sätt. Du kan ställa frågor, säga vad du tycker och lyssna på vad andra tycker om energi, teknik, miljö och samhälle så att diskussionerna går framåt på ett mycket bra sätt.
Du kan söka naturvetenskaplig information från olika källor. Du diskuterar på ett enkelt sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. Du kan söka naturvetenskaplig information från olika källor. Du diskuterar på ett utvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. Du kan söka naturvetenskaplig information från olika källor. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga.
Du kan använda naturvetenskaplig information på ett ganska bra sätt i diskussioner, enkla texter och i andra sätt att redovisa. Du anpassar den på ett ganska bra sätt till budskap och mottagare. Du kan använda naturvetenskaplig information på ett bra sätt i diskussioner, utvecklade texter och i andra sätt att redovisa. Du anpassar den på ett bra sätt till budskap och mottagare. Du kan använda naturvetenskaplig information på ett mycket bra sätt i diskussioner, välutvecklade texter och i andra sätt att redovisa. Du anpassar den på ett mycket bra sätt till budskap och mottagare.
                                                                                                                        Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.                                                                 Du har baskunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och om hur andra saker hänger ihop i fysiken. Du ger exempel och beskriver hur saker hänger ihop i fysiken. Du använder fysikens begrepp, modeller och teorier på ett ganska bra sätt. Du har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och om hur andra saker hänger ihop i fysiken. Du ger exempel och förklarar  hur saker hänger ihop i fysiken på ett utvecklat sätt. Du använder fysikens begrepp, modeller och teorier på ett bra  sätt. Du har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och om hur andra saker hänger ihop i fysiken. Du ger exempel och förklarar hur saker hänger ihop i fysiken på ett välutvecklat sätt. Du använder fysikens begrepp, modeller och teorier på ett mycket bra sätt.      
Du kan diskutera på ett enkelt sätt hur krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet hänger ihop med saker som händer i vardagen och i samhället. Du ger exempel på hur det hänger ihop på ett enkelt sätt med andra saker i fysiken. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt hur krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet hänger ihop med saker som händer i vardagen och i samhället. Du ger exempel på hur det hänger ihop på ett utvecklat sätt med andra saker i fysiken. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt hur krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet hänger ihop med saker som händer i vardagen och i samhället. Du ger exempel på hur det hänger ihop på ett välutvecklat sätt med andra saker i fysiken.
Du kan diskutera på ett enkelt sätt hur människa och teknik påverkar miljön. Du ger exempel på vad man kan göra för att få en hållbar utveckling. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt hur människa och teknik påverkar miljön. Du ger exempel på vad man kan göra för att få en hållbar utveckling och vilka fördelar och nackdelar det finns med dina exempel. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt hur människa och teknik påverkar miljön. Du ger exempel från olika perspektiv på vad man kan göra för att få en hållbar utveckling och vilka fördelar och nackdelar det finns med dina exempel.
Du kan ge exempel och beskriva några naturvetenskapliga upptäckter och på vilka sätt de är viktiga för hur människor lever. Du kan ge exempel och förklara  hur några naturvetenskapliga upptäckter hänger ihop och på vilka sätt de är viktiga för hur människor lever. Du kan förklara och komma fram till allmänna slutsatser om några naturvetenskapliga upptäckter och på vilka sätt de är viktiga för hur människor lever.

(Allt material är taget från The Battery Challenges hemsida)